Att bygga en egen fond

Avanza har som bekant börjat ta 1kr/0.25% i courtage kostnader vid handel med värdepapper på alla OMX handelsplatser (Large Cap, Mid Cap, Small Cap, First North). En liten varning att man ej bör handla med aktier på aktietorget med små mängder då courtaget fortfarande är 19kr där. Bahnhof är dock enda bolaget jag skulle kunna tänka mig från aktietorget så det är inte så farligt. Vad jag funderat på sedan jag fick höra om courtaget var om man skulle kunna bygga en egen fond med runt 30 bolag. I och med det låga courtaget så kan man bygga sin egna fond med en köpkostnad på 0.25% och en förvaltningskostnad nära 0 (direktavkastningen*0.25%). Sedan kan man alltid köpa Avanza Zero eller en av Nordnets superfonder men jag tycker det är roligare att få köpa själv och se om jag kan överavkasta och 0.25% i köp arbitrage tror jag inte kommer påverka nämnvärt.

Denna idé är en liten blandning av Besser1's portföljtänk (han nämnde det senast HÄR) och ett läsvärt inlägg av finanskvinnans funderingar som finns att läsa HÄR. Besser1s strategi verkar bra på det sättet att allt sker ganska mekaniskt när aktier blir köpvärda och man har en del likvida över. En brist tycker jag är (om jag fattat rätt) så kan man ligga helt likvid i långa perioder. Men ibland kan det kosta mer att inte vara på börsen alls än att vara investerad. Dessutom vill jag inte behöva tänka på att sälja.

Själva idén:
Först sammanställer man en lista med aktier. 15-30 stycken. Med bolag som man gillar, för min del är det bra kvalité i form av bra finanser och hög utdelning. Börsdatas screeners kan med lätthet användas här för att hitta bolag med bra utdelning och bra F-scrore?
Egentligen är första målet att äga aktier till ett värde av lite drygt 400kr (för att optimera courtage) inom samtliga bolag i listan. Sedan när man månadssparar så ökar man helt enkelt i de bolag som det går sämst för (visar rött). Tanken är att man mekaniskt ska öka i bra bolag i temporör nedgång för att över tid överträffa index.

Fördelar:
Mekanisk (Lätt strategi att följa, säljer aldrig)
Dollar cost averaging (Automatisk spridning av inköp)
Diversifiering
Kostnad < 0.25%

Nackdelar:
Väldigt beroende på att listan man utgår från är bra.
Inget hänseende till det underliggande värdet.

Ett alternativ är att efter man har sin lista med bolag så uppskattar man vad man tycker de är värda (detta görs enklast med google spreadsheets). Sedan månadssparar man i de bolag som är som är närmast det bedömda värdet. Detta blir lite mer arbete men man bör i uppbyggnadsfasen kunna bygga en bättre portfölj. En nackdel är att listan behöver uppdateras eftersom bolagen tjänar mer/mindre med tiden.
Den preliminära listan av bolag innefattar large/mid/small cap med bra utdelningar:

Investementbolag:
Industrivärden, Investor, Lundbergsföretagen, Kinnevik, Öresund, Creades, Melker Schörling.

Large Cap:
NCC, TeliaSonera, Swedbank, Handelsbanken, Castellum, Fabege, JM, Trelleborg, Elekta

Mid Cap:
Diös Fastigheter, Betsson, Unibet Group, Duni, Nolato, Mekonomen, Avanza Bank Holding, Electra gruppen, Byggmax Group, Bilia, Sectra, Beijer Alma.

Small Cap/First North:
Malmbergs Elektriska, SJR in Scandinavia, Diadrom Holding, Softronic, Vitec, Traction, Enea

Valen är baserade på 1) Investmentbolag kommer prestera bättre än index, 2) utdelande bolag kommer prestera bättre än index. Mid Cap har historiskt avkastat mest med flertalet screeners på börsdata (när jag testade i Mars i varje fall), detta gissar jag kommer från att de kan växa mer över tid än vad large cap kan. Största svagheten är Small Cap/First North bolagen men jag tycker samtliga bör kunna växa bra och är stabila (bra finansiell ställning). Mid cap har presterat bättre än small cap tror jag har med att small cap har fler bolag som konkar vilket medför att mid cap är lite av en gyllene medelväg. Tyvärr har jag inga källor till mina påståenden men en sökning på google bör ge snabba resultat för den som är intresserad. För utdelningar så har the dividend growth investor skrivit ett bra inlägg HÄR.

Värt att nämna, då jag inte kommer vara kund hos Avanza kan jag tyvärr inte testa på denna strategi men tänkte att den kunde vara intressant att diskutera inför framtiden och inspiration om någon annan vill testa.
Tankar om strategin? Några bolag som behöver tas bort eller läggas till?

Notis (2015-01-15): IntePank hade tänkt testa denna strategi med en egengjord lista som finns att hitta HÄR.

Funderingar kring försäljningar

Redan för en månad sedan hade vi en relativt stor nedgång på börsen och nu finner vi oss i en igen. Skillnaden nu är att några av mina innehav har gått markant sämre och de övriga följde med ner mer än sist. Jag är egentligen inte så orolig över mina innehav på längre sikt. Så länge företagen utvecklas väl fundamentalt är jag nöjd. Detta tycker jag är viktigt för att kunna motstå pessimism som man lätt färgas av efter några dagar med 1-2% minus. Jag är dock orolig för vad jag hade gjort vid en större nedgång, säg 30% eller mer. Oavsett hur inställd man är på vad man kommer göra när en stor nedgång eller krasch sker så är det omöjligt att veta hur man kommer agera förrän det händer. En eventuell nedgång kan även hända på en mängd olika sätt, som alla är oförutsägbara. För egen del tycker jag att om man är trygg nog med sina innehav så blir kurs uppgångar och nedgångar bara brus.

Mitt befintliga innehav verkar visa rött snart. Jag har fortfarande 11% avkastning på realiserad vinst och utdelningar som det var tänkt skulle öka avkastningen ännu mer men som även kan minska dem. Återinvesteringsrisk, alltså risken att det nya bolaget man köper kommer underprestera det man sålde. Detta finns alltid när man säljer en aktie. Ett annat sätt att uttrycka det är att man säljer vinnarna för att köpa förlorare då man helst säljer högt och köper lågt.

Hur har mina återinvesteringar gått? Närmast till hand är en försäljning som gått bra. Jag sålde Öresund (+10%) och främst Bettson (+30%) för goda vinster som sedan gick till att ta position i Pheonix group. Denna ligger nu +18% (+26 inklusive utdelningar). Det har även hänt en del positiva nyheter inom bolaget, bla. en minskning av sin belåning med 10 procentenheter, vilket bör anses vara väldigt bra nyheter.

Några dåliga har nog varit när jag sålt Ganger Rolf (-6%) för att köpa Awilco, detta var ett dåligt köp än så länge. Å andra sidan har inte Ganger Rolf gått något vidare heller. Här har vi en återinvestering inom ett annat bolag i samma bransch. Det är dock för tidigt att avgöra om detta var rätt eller fel och det kanske slutar med att jag kanske vill undvika hela branschen.

Så vad gäller allmänt när jag gör nya investeringar. För att jag ska sälja ett innehav ska antingen en uppsida blivit realiserad eller att om något ändrats som gör att jag inte känner mig trygg i investeringen längre. Sedan vill jag även att det ska finnas bättre alternativ, då jag ändå genomfört viss gallring innan inköp behöver ett eventuellt nytt innehav vara markant bättre. Jag sålde Fortum nyligen, delvis för den har nått en rimlig värdering. Men även för att jag får en tillväxt som jag inte ser i Fortum på andra håll. Denna tillväxt får jag utöver en hög utdelning (som Fortum hade) i tex. Protector eller Atea. Nu blev det Protector efter senaste nedgången har frambringat trevliga priser.

Något jag funnit mig själv göra oavsett mitt innehav är att jag automatiskt har i minnet vilken jag helst vill sälja. Lite likt en banks "least prefered list" så har jag en eller några av aktierna jag äger som jag tycker mindre om än andra. Konstigt nog ligger Iron Mountain där. De har just nu 6% i direktavkastning och är möjligtvis något undervärderad fortfarande. Främst har redan vissa kursdrivande händelser skett, sedan är jag osäker på hur nöjd jag är med 3-4% tillväxt långsiktigt.  Min lest perfered lista har till viss del agerat likvida medel, då jag tänkt mig sälja för att ta hem vinst ifall jag vill köpa i något annat bolag. Jag funderar på om jag behöver riktlinjer eller regler för försäljning men det är svårt att formulera dem då det lätt blir olika skäll till varje försäljning och likaså återinvestering. Samtliga av de senaste försäljningarna har funnits på denna lista minst några veckor innan jag faktiskt gör en försäljning. Detta för att undvika panikförsäljning av innehav vid nedgångar som denna, som jag hade en tendens att göra i början av året.

Hur gör du vid försäljning och återinvestering? Behöver man riktlinjer eller regler vid försäljning och hur formuleras i så fall dessa?

Vad gör man i nedgångar?

Vad gör man i nedgångar som den som äger rum nu? En första koll kan vara vad för exponering man har mot Ryssland. Jag har själv undvikit att investera direkt i Ryssland av flera skäll där det största är att jag inte litar på Putin & Co.  Nu finns det förvisso möjlighet till sämre tillväxt i EU pga. sanktioner och möjlig upptrappning så att kolla exponering mot övriga EU eller områden som påverkas av sanktioner (tex. fisk).Vad har jag själv i Ryssland? Fortum har en liten exponering i storleksordning 5% av intäkterna vilket inte är något större skäll till oro. Större delen av värdet i Fortum ligger ej i Ryssland även om det vore synd om deras investeringar där skulle försvinna. Jag väljer att vara lite optimistisk, att de kommer lösa sig och Fortum fortsatt kommer få intäkter från Ryssland men det kommer ej att förstöra caset om så nu inte är fallet.

I allmän nedgång då? Om det inte är något större en rädsla på marknadsplatsen är det egentligen inget att oroa sig över. Marknadspriset är endast vad marknaden tror att ett bolag är värt idag och vanligtvis vad de kommer kunna göra inom 6-12 månader. Det finns även de som kollar på aktiers utveckling och inte på bolaget i sig vilket gör att de kan hoppa av skeppet i dagar som dessa (vilket påverkar priset kortsiktigt). Det trevliga för värdeinvesterare blir att det blir billigare att köpa in sig i bolag som nu är 10% billigare och de tjänar lika mycket som för två veckor sedan! Alltså får man nu en högre direktavkastning och mindre nedsida.

Vad jag försöker komma fram till är att jag (till min egna förvåning/förtjusning) endast bryr mig om bolaget och dess inneboende värde och struntar helt i vad marknaden sätter för värde. Med undantag om det är en stor premie, då kan jag tänka mig sälja. Likaså är det en stor rabatt är det ypperligt läge att köpa. Även om jag tycker vad som händer i världen är hemskt så hoppas jag att marknaden går ner ett tag till så jag kan köpa fler bra bolag med stor rabatt.

Mina innehav då? Jag är ändå trygg med alla utom ett, Ganger Rolf, dock bör det inte påverkas nämnvärt av vad som händer. Det är svårt att sitta på ett bolag som jag är osäker på när det finns bättre bolag till trevliga priser. Ska jag sälja och ta en 7% förlust? och därmed investera i något jag kan vara trygg med. Eller ska jag sitta kvar i båten och vänta på en eventuell uppvärdering? Medan jag väntar får jag 7% i utdelning per år vilket inte är helt fel. Dock blir frågan om jag är trygg med ett turn-around snarare än att bli påverkad av björn marknaden. Men björnar har alltid fått mig att tänka extra på mina innehav. TeliaSonera sålde jag som jag borde när kursen var dyr. Tele2 däremot sålde jag kanske lite hastigt vid Krimkrisen men att sitta med innehav man ej är trygg med är nog största faktorn till att man blir orolig i nedgångar.

Vad tycker jag om att gå helt eller delvis likvid? Det är upp till var och en. När jag gör en insättning är det oftast runt 5% av portföljen vilket gör att över ett år så lägger jag in hälften av dagens totala värde. Vid en större portfölj kan jag tänka mig att ha mer likvida. O andra sidan finns det mycket som visar på att man kan få hyffsad avkastning även om man tajmar som en kratta. Då jag ändå fokuserar på individuella bolag så fäster jag ingen större vikt vid det då jag tror att mina bolag kommer göra bra ifrån sig över tid. Problemet med likvida är att om det tar flera år för den stora nedgången att komma tappar man år av utdelningar som historiskt stått för en stor del av avkastningen.

Hur gör ni vid nedgångar? Är ni likvida i väntan på nedgång eller är det hålla hårt som gäller?

Avkastningskrav och Avkastningsnivåer

Det finns flera olika avkastningsnivåer och olika investerare stävar efter olika nivåer.

Första nivån - Sparkonto
Jag hade själv 0.75% ränta i ett sparkonto innan jag började investera. Är man lite smartare finns det nu 1.6% rörlig och upp till 2% om man låser i ett år. Vill man kunna komma åt pengarna under året kan man periodisera sparandet. Alltså att varje månad låsa en tolfte del av sitt kapital i ett år. På detta vis har man varje månad tillgång till en del av sitt kapital. Sparkonto nivån är den första nivån jag ville slå vilket jag knappt gjorde första halvåret. Just nu slår denna nivån inflationen men det har inte varit ovanligt att man tappat köpkraft genom att ha pengarna på kontot. Som jag gjort senaste 5 åren.

Andra nivån - Index
Andra nivån är indexsparande som historiskt legat runt 6-7% för OMXS30 såväl som S&P500. Det blir närmare nedre intervallet då man förmodligen inte skulle ha en fond endast i det egna indexet, gick igenom en möjlig fondallokering här. Utdelande bolag gör att det inte krävs alltför stor kursutveckling för att nå 6-7% så bara man ser till att bolagen kommer kunna fortsätta dela ut i framtiden bör det vara hyfsat lugnt. Vill man ha så stor avkastning som möjligt så kanske man inte kan köra "buy and hold"-strategi med en stor knippe utdelande bolag men man kommer få en om inte bra, en helt okej avkastning. Får jag 6-7% blir jag helt klart nöjd. Det är redan 7 gånger mer än vad jag fick på räntekonto. Jag har dessutom letat bolag med något högre utdelning för att nå övre intervallet av 7%. Även om börsen skulle gå dåligt. Så länge mina bolag kan bibehålla nuvarande utdelning så kommer jag få 7% oavsett kurspriser.

Passande nog skrev Jordholmen ett närliggande inlägg som är högst relevant. Främst i form av att vid de höga nivåer som index ligger vid för tillfället bör man inte förvänta sig den historiska ökningen som aktier tidigare givit och att 4-5% kanske är en mer rimlig avkastning. Vilket fortfarande är helt ok. 3% över inflationsmålet och 5% över dagen inflation. Med andra ord ökar ens köpkraft för varje år som går.

Tredje nivån - Överavkastning
Även om det finns mindre att hämta från ett högvärderat index sett till historiska värden så kan man som individuell investerare uppnå överavkastning bla. genom att sålla bolag genom att ställa högre avkastningskrav. Detta gör delvis att potentialen eller sannolikheten till överavkastning ökar då dessa bolag är lägre värderade i förhållande till vinstnivå och utdelningsnivå. Ett högre avkastningskrav ger också en annan viktig aspekt i form av en säkerhetsmarginal. Köper man ett bolag som har en uppskattad avkastning på 7% så får man delvis mediokert resultat men även en större risk för för nedsida.

Jag sätter själv ett avkastningskrav på större stabila bolag med viss tillväxt på 11%. Har de ej tillväxt vill jag ha en mer procentenhet, har de kraftig lönsam tillväxt försvinner en procentenhet. Lika så lägger jag till några procentenheter på svårförstådda bolag eller bolag som kan vara känsliga just för att få en extra säkerhetsmarginal.

Vad sätter ni för avkastningskrav? Finns det fler nivåer?

Ett år på börsen

Det har nu gått ett år sedan jag började handla på börsen. Startkapital var 130tkr och aktie/fond/sparkonto kvoten låg på 30%/60%/10%. Idag är 100% aktier och det egna kapitalet ligger på nästan 240tkr. Sedan start har jag sparat 66tkr vilket i snitt är 5500 i månaden vilket jag är väldigt nöjd över då jag var utan inkomst under hösten, jag var även utan utgifter vilket hjälpte.

44tkr av ökningen av det egna kapitalet är avkastningen från börsen där 12000 (27%) av avkastningen är från utdelningar och 9000 (20%) är realiserad vinst. Resterande avkastning (53%) är orealiserad. Det trevliga med utdelningar är hur jag hade tagit hem 12000 även om börsen surnat till.

Enda aktien från "start" som är kvar i portföljen är TeliaSonera. Swedbank åkte nyligen ur och AstraZenica och Axfood som var med i startportföljen såldes alldeles för tidigt. New Wave och Industrivärlden, samt Sandvik var också tidiga innehav. Vilket i efterhand var ganska vettiga innehav. Jag började med att ta små positioner som jag har för vana att göra med nya instrument. Vilket visades vara bra efter små avgreningar till certifikat och lite mer volatila aktier.

Jag hade ganska dålig tajming när jag började då jag började den förste juli 2013. Problemet var att jag började med 10tkr och index steg 7%. Sedan sattes resten av kapitalet in. Sedan har jag långsamt över ett år avverkat samtliga fonder till fördel för aktier. Det var i efterhand ett bra beslut att ha en del i fonder medan jag lärde mig samt handla i mindre poster. Detta slutade med att jag tex. köpte Telia tre gånger för att komma till nuvarande post på 220 aktier. Det motsvarar ungefär vad ett köp är idag då courtaget gick på runt 1% av kostnaden vilket syntes väldigt tydligt i avkastningen och det GAV man fick.

Så här ser utvecklingen ut för första året på börsen:

.
Jag tycker allt efter årsskiftet är mer representativt då jag fattade mer vad jag höll på med. Sedan blir man mindre stolt att det gått så bra när det verkar vara allmän tjurrusning till aktier. Även om jag träffat några vinnare vid rätt tillfälle (läs Protector (+100%), Statoil(+40%) och Fortum(+20%).

Jag kommer fortsätta leta bolag med hög utdelning, tillväxt och säkerhet även om jag tummat lite på det sistnämnda till favör till det förstämda. Awilco är fortsatt det enda bolaget som jag är osäker på om de klarar en större allmän smäll. Den låga värderingen och höga avkastningen gör det dock till ett än så länge trevligt innehav. Jag är fortsatt optimistisk inför 2014 och även början av 2015 och kommer fortsätta investera regelbundet i för det mesta utdelande aktier.

Hur var era första år på börsen?

När ska man sälja?

Har haft lite funderingar kring när man ska sälja ett bolag. Det är mycket snack om köpkurser men det är lika viktigt att veta när och varför man ska sälja. Warren Buffet har sagt att den bästa tidshorisonten för att sälja är "Almost Never". Vilket är bra men det gäller att veta när man kan vänta för evigt eller ej. Så när ska man sälja?

Strategier
Enligt vissa utdelningsstrategier ska man sälja så fort en utdelning sänks eller uteblir. Detta är vanligare med amerikanska aktier och en fallgrop som existerar är att vissa företag kanske bara temporärt sänker eller uteblir för att sedan rulla på som vanligt. I Sverige där utdelningarna äger rum mindre sällan är det mer än minskning av utdelning som påverkar men likaså där kanske man ska vänta ett år så företag får investera i sig själva lite mer ett år för att sedan återgå till full takt (som tex. Connecta planerar att göra). Detta försöker man till stor del undvika genom att köpa företag som bedöms kunna täcka räntebetalningar utdelningar samt en ökande utdelning över en överskådlig tid. Det är även viktigt att vinsttillväxt stödjer utdelningstillväxt.

Enligt "Sann" värdeinvestering ska man sälja när bolaget blivit fullvärderat. Även här finns nackdelen att man kan lätt gå ur för tidigt då börsen är ologisk med en gnutta flockbeteende som gör att en aktie gärna övervärderas. Ett alternativ här är att sälja en del av sitt innehav vid fullvärdering men det kanske är lättare att sälja rakt av. Hur strikt behöver man vara måntro?

Tillväxt bolag bör per automatik värderas om eftersom tillväxten avtar så det är viktigt att inte betala för mycket för en tillväxt som inte finns (se 40%20år om Axis). Eftersom tillväxten börjar mattas av får man väl se om de börjat med utdelningar som är tillräckligt höga eller om man är nöjd med dem som företag. Får medge att jag har dålig koll på denna strategi men tänker mig att ett bolag blir mindre intressant eftersom ett bolagets tillväxt minskar och om inte andra värden dyker upp är det en klar säljsignal.

Ett ganska bra skäll att sälja är om man inte tror på bolaget längre. Alltså om nya rapporter eller ändringar som sker i företaget inte fyller de förväntningar man hade på bolaget. Tex. vid konstiga förvärv eller försäljningar. En indragen utdelning kanske då gör att tron man har i företaget försvinner.
Ett annat bra skäll tyckte jag var om man hittar en bättre investeringsmöjlighet så är det värt att sälja. Håller man courtage nere på under 1 % och man får 3% mer i direktavkastning och resterande fundamenta är likvärdig så kan det vara värt att byta. En fallgrop här är om man missbedömer totalavkastningen. Det blev ett förenklat exempel men hittar man ett underbart bolag till bra pris vill man hellre ha det än ok bolag.

Egna försäljningar
Nu till mina försäljningar. Tele2 trodde jag inte på långsiktigt och spekulativt kan den gå upp om den blir uppköpt men hur lång tid tar det? Addtech baserades på siffror innan split och den var egentligen redan fått sin värdering motiverad av ökningen förra året.
Öresund var jag lite osäker på när jag köpte dem då de köptes runt substansvärde. När den sedan steg 20kr på 2 veckor så tyckte jag uppsidan var begränsad vilket det visades att den var även om den gick lite högre än min säljkurs innan den gick ner igen. Funderar fortfarande på om det var helt rätt beslut men tyckte inte Öresund kunde garantera ett bra resultat och högutdelning över en längre tid. Än så länge verkar det gå bra i år med men jag vill fortfarande ha lite mer rabatt innan en investering.

Nolato köptes delvis för de hade väldigt bra avkastning på eget kapital förra året vilket delvis beror på en order som ej kommer upprepas inom deras telekom segment. Detta medför att de förmodligen kommer tjäna mindre detta året även om utdelningen kan bibehållas. De har även mycket verksamhet inom bioteknik som jag tycker har varit ganska övervärderat senaste tiden även om Nolato som underleverantör kanske inte påverkas lika hårt om något skulle påverka sektorn negativt. Summa summarum behövde jag en lägre kurs för att jag skulle betala för det bolaget. Som tur är när man gör misstag i en börs som stiger är att man kan gå i vinst även på misstagen.

Betsson gjorde ett förvärv där vinsten uppskattas öka med runt 13% och förvärvet betalades delvis av egna aktier vilket bidrog till en utspädningen på 6%. Aktien steg 30% på en månad vilket kändes väldigt omotiverat, speciellt på så kort tid. Var det rätt att sälja långsiktigt då? Var det då bättre att få 4% i utdelning i 10 år, vilket kanske blir 50% med utdelningsökning eller ta hem 30% idag för att investera i något annat som ger >5-6% och även har lite mindre nedsida. Bettson sjönk strax efter försäljning och tycker än så länge det är dyrt då effekten av deras förvärv inte är helt tydlig än.

Säljfunderingar
Just nu funderar jag på om jag ska sälja Statoil. Har fundamenta ändrats? Nej. Tror jag på bolaget fortfarande? Ja. P/E mässigt ligger den runt samma multipel som resterande globala oljebolag. Är 30% idag bättre än årets 7.8% och sedan 5.2% med 7% utdelningsökning? Kanske. Finns det bättre investeringar? Kvaerner, Atea eller Bonehur är alla utdelningsmässigt starkare men tycker o andra sidan att Statoil är ganska starka i jämförelse. Blir nog till att spara i byrålådan och sälja av om kursen flyger iväg 10-20% till.

När säljer du? Verkar jag ha missat något i mina resonemang? Feedback mottages gärna :)

Thinking, Fast and Slow

Började läsa Thinking, Fast and Slow av Daniel Kahneman (på engelska vilket kommer märkas) och blev fast redan på introt. Delvis nappade det på grund av dess anknytning till ekonomi och investeringar men även allmänt intresse. Tänkte göra ett experiment och skriva om vilka saker jag ser som kan tillämpas på investeringar även om det som nämns bör tillämpas till mycket annat också.

Introduktion
I introduktionen är det ett kort exempel på bias (eng. fördom, partisk), alltså när man gör ett beslut så har men en förutfattad mening som gör att man intuitivt tror något även om det logiskt inte borde vara så. Exemplet som ges är en text som beskriver en person:

"An Indivudal as been described by a neighbor as fallows "Steve is very shy and withdrawn, invariably helpful but with little interest in people or in the world of reality. A meek and tidy soul, he has need for order and structure, and passion for detail." Is Steve more likely to be a librarian or a farmer?"

Vad tror du att det är? Här tror man förmodligen att det är en bibliotekarie. Men då tar man inte i åtanke att det finns 20 gånger fler män som är bönder än manliga bibliotekarier och annan statistisk data. Varför skulle det inte passa in på en bonde?

Ett annat exempel är en man som jobbar för en ganska stor bank som är jätte glad för han har köpt aktier i Ford. När man frågar honom varför säger han att han var på en visning och de gör helt enkelt riktigt bra bilar och kommer fortsätta göra det. Problemet är att han skulle svara på frågan, ska jag investera i detta bolag. Istället svarade han på en lättare fråga. Gillar jag Ford? Han bortsåg från om den var undervärderad eller ej och köpte stora mängder aktier i Ford för han gillade dem. Helt plötsligt så var han inte en investerare utan spekulerade i bolaget. Han följde den första tanken alternativt den lättare frågeställningen.

Tänker mig att det är lite av det här beteendet som investerare försöker motverka genom att se till att ett bolag har starka finanser och har ett "margin of safety". Blir man förälskad i ett bolag så kollar man i varje fall upp så att de har vettiga finanser, låg belåning etc. Det händer att jag blir väldigt sugen på ett bolag med hög avkastning men då är det viktigt att tänka efter och se om avkastningen är hållbar över en längre tid.

Första delen
Kapitel I börjar genom att beskriva två typer av system. Varje person har båda typer av system och de hjälper varandra. De två systemen kommer att användas genomgående i boken. Det första systemet (System I) är det instinktiva och represterar titelns tänka snabbt. System 1 innefattar allt man gör automatiskt och man inte behöver lägga någon större tid på. Exempel är att man kör på en tom väg, höra om någon är sur, räkna ut 2+2 mfl. Ska man beräkna 17*24 så vet man direkt att det inte är 115 eller 1200, men får man förslaget 456 så är man inte lika säker. Då kopplas det andra systemet in.

Det andra systemet (System II) är det logiska systemet och represterar titelns tänka långsamt. System I ger konstant idéer och iakttagelser till System II som i sin tur bearbetar och vid intressanta saker börjar arbeta. Ett exempel på System II är att beräkna 17 * 24. Det tar förmodligen en del tid att räkna ut då man måste tänka på va man lärde sig om multiplikation och sedan började lösa problemet och då komma ihåg var man började och vad man har nu för att komma fram till en lösning. Jag själv räknade först 10*20 = 200, 20*20 = 400, 20*4+400=480, 480-3*24 = 408. Hur räknande du?
System II kräver en del kapacitet och man har en begränsad kapacitet att hushålla om. Exempelvis kan man inte räkna ut det ovannämnda talet samtidigt som man kör i stadstrafik då båda uppgifter tar mycket kapacitet.

Sidfot. mitt användande av I och II istället för 1 respektive 2 är ett bra exempel på första systemet som arbetar och man direkt byter de romerska talen mot vanliga tal.

Anknytningen som systemen har med investeringar tycker jag är högst relevant. Varje gång man kollar sin depå och ser någon som rasat 5-10% så skriker System I sälj! och likaså om någon aktie har stigit med 5-10% så skriker system I köp! Då blir det viktigt att vänta lite, aktivera System II och tänka på aktien man tänkte köpa/sälja. Är kursen ok för mitt ändamål? Är bolaget stabilt nog? Finns det något bättre? Ska jag inte sälja istället nu när kursen rusat?

Egengjorda analyser men även de som andra bloggare skrivit är ofta långa och genomgående. Man tänker på de flesta aspekter och kan då bilda sig en starkare uppfattning om bolagen man investerar i. Sedan får man läsa på igen lite då och då. Jag har eftersom blivit mindre och mindre orolig med mina investeringar eftersom jag får en bättre uppfattning om vad det är jag äger och vad de är värda. Var nära på att göra en försäljning häromdagen men stoppade när jag tänkte efter. Var bolaget fortfarande bra? Ja. Fanns det bättre bolag? Inte riktigt. Då blev det ett lätt val. Likaså sålde jag inget i gårdagens panikbörs. Jag höll mig ifrån till skillnad från Krim-krisen och aktierna återhämtade sig något i slutet av dagen. Långsiktigt? Mina bolag klarar att gå ner då jag tjänar bra på att bara hålla dem, kanske även kan öka några positioner.

Har du läst Thinking, Fast and Slow? Vad tyckte du? Hur tänker du kring de olika systemen? Låter de rimliga?

Jobb, Awilco uppdatering samt försäljning av Betsson

Mjukstartade under veckan jobb hos en mindre konsultfirma. Ska bli kul att äntligen jobba med något relaterat till det jag pluggar. Det kommer även att tillföra ett större inflöde av likvida medel till min depå och mina investeringar. CSN kan inte riktigt klassas som något större inflöde. CSN är även den enda typen av belåning jag har och kommer att ha då det är såpass låg ränta och jag har inte behövt låna mina första år som student gör att det inte blir så stor belåning totalt sätt. Kanske bör tilläggas att jag har ganska lite att röra mig med då jag har få utgifter och jag vilja spara så mycket som möjligt men funderar på att börja bygga upp en buffert i ett fond konto med Spiltans Räntefond och Simplicity eller Carnegie obligations fond. I ett fondkonto då ISK passar bättre med investeringar som väntas ge över 5% i avkastning över ett år. Ränta/Obligations kvoten var tänkt att ligga på 4:1. 

Awilco Drilling annonserade i måndags att de lyckades om finansiera sitt lån som jag hade lite kritik mot i min analys av Awilco då lånet hade en ränta på 9%. Nu tog de ett nytt lån för att ersätta det gamla. Det nya lånet är 25 MUSD större men räntan ligger nu på 7%. Det gör att räntekostnader per år sjunker från 9MUSD till 8.75MUSD med extra 25 MUSD i fickan. Dock fundersam över vad generella företags syften innebär som de extra pengarna ska användas till. Då räntekostnaderna minskar gör det inte allt för mycket men kändes som man kunde tagit ett mindre lån och sänkt kostnaderna desto mer. Kursen har stigit 7% sedan meddelandet vilket är en ganska stor ökning. Kanske talar det gott om Awilcos förbättrade kreditvärdighet att de har möjligheten att ta ett 7% lån.

Hittade även att man kunde få info från Awilco löpande här för nya rapporter och pressmeddelanden vilket är trevligt då det är allmänt svårt att hitta nyheter från bolagen som inte är i Sverige.

Slutligen valde jag att sälja Bettson med 30% vinst. Kursen hade gått upp långt mycket mer än vad expansionen och utspädning förbehåller. Såg en analys som nämnde vinst tillväxt på 30% inklusive den organiska tillväxten vilket kändes väldigt optimistiskt. Vid köpet nämnde Bettson att omsättningen ökade med 30%. En annan analys nämnde 12% vinst tillväxt vilket lät mer rimligt. Aktierna spädes även ut runt 6% vilket gör att både utdelningen och vinsten per aktie minskar i det närmaste. Långsiktigt gillar jag Bettson och kommer att fortsätta följa dem och kan tänka mig en position om kursen lugnar ner sig. För likviderna tog jag position i ett annat företag som jag hoppas kunna publicera min analys om under helgen.

Jag har även skapat ett twitter konto där blogguppdateringar kommer läggas upp. Tankar om buffert, jobb, belåning? Är mina antaganden om Awilco vettiga? Vad tros om Bettson?

Tajming av köp i förhållande till utdelning?

Då jag fortfarande är relativt ny på börsen är något jag funderat på tajming vad gäller utdelningar. Jag skrev ett inlägg tidigare här. Där skrev jag enbart lite snabbt om olika utdelningsformer och funderingar kring hur de funkade och även om det var någon mening att tajma i form av att sälja innan utdelningen och köpa några veckor efteråt för en överavkastning istället för att bara hålla. Har väl inte riktigt facit i hand än men som nämndes i kommentarerna (som jag nu håller med till stor del) är det onödigt att spekulera och kurserna kan lika gärna gå upp som ner efter en utdelning. I stort sett fortsätter aktierna att gå upp och ner lika mycket innan som efter utdelning. Tex. gick Awilco först ner till mer än utdelningsnivån för att en vecka senare vara upp på 3kr från dagen innan utdelningen (utdelning på 6.6kr). Castellum verkade ha visst köptryck strax efter utdelning för att sluta en kr mer en det i teorin borde. Diadrom var intressant då den bara gick ner hälften av utdelningen. Gissar på att det har med att de som äger nu kommer inte sälja till lägre nivåer och/eller tror på bättre tider vilket kan ses som att kursen har bottnat tills ny information kommer in.

En ny fundering kring tajming är när man vill köpa ett bolag. T.ex. med Castellum just nu kommer inte ge utdelning på ett år. Bör man då vänta ett halvår och se om man kan komma in billigare. Då det är ett långsiktigt innehav är främsta målet att få ett så lågt GAV som möjligt och avkastningen i form av utdelning dröjer ett tag. Medan man väntar på de flesta svenska företag som delar ut en gång om året. Bör man lika så investera i företag som har brutet räkenskap år eller som har halvårs eller kvartalsutdelning. Detta för att öka årets utdelningsnivå men även den långsiktiga avkastningen totalt sett. Ett mer konkret exempel är att jag från Awilco just nu kan komma att få in 3000kr under nästkommande kvartal som tillsammans med nytt sparande kan stärka portföljen inför nästa års utdelningssäsong.

Likaså vad är en vettig köpkurs och när räknar man in utdelningen som en rabatt. T.ex. så köps TeliaSonera idag för 48 kr. Utdelningen är ganska snart, och är på 3kr, är värdet för bolaget i sig just nu 45? Eller är värdet 48-52 som det varit senaste halvåret och utdelningen är nu en rabatt. Telia finner sig även nu lite rabatterad pga mutskandalen men de tjänar fortfarande lika mycket så nyheterna bör inte påverka allt för mycket om man inte har etiska krav som man inte tycker Telia uppfyller.

Just nu kollar jag främst på bolag som inte gett utdelning än som kan köpas till ett rimligt pris och bör ha möjlighet att ge, om inte ökad utdelning, samma utdelning nästkommande år. Eftersom kommer jag kolla extra på bolag som har kvartals alternativt halvårsutdelning men ej ignorera andra bolag.

Hur gör ni? Gör det någon skillnad så länge priset är bra eller kan periodiseringen av utdelning påverka när det är lämpligt att investera i vad? Tillkommer någon typ av rabatt när man närmar sig utdelning och hur gör man för att justera?

Tankar och investeringsstrategi

Tankar
Funderade på vad jag skulle säga till någon om hur de bör gå till väga innan de investerar i ett företag och kom på att det inte finns något skäll att jag själv skulle göra något annorlunda. Löst hade jag sagt att man borde investera som en defensiv investerare. Vad gör man då? Man letar efter stora företag med om inte garanterad så ganska stabil intjäningsförmåga. Denna intjäningsförmåga beror på många faktorer. Intjäning i form av en jämn mängd kunder eller produktion i en viss takt. Här spelar storleken på bolaget in då större bolag som har flera miljoner kunder spelar en förlust av några kunder en mindre roll jämfört med större bolag. En förlust av en del kunder påverkar dem mindre än vad samma förlust skulle göra för ett mindre bolag. Detta medför en ökad stabilitet vad gäller storleken på bolaget. Intjäningsförmåga påverkas även av marknaden bolaget agerar på och vad för typer av konkurrensfördelar ett bolag har. Konkurrensfördelar är viktiga då det blir bästa sättet att uppskatta hur mycket ett bolag kan tänkas tjäna i framtiden i jämförelse med deras konkurrenter. Höga inträdes barriärer eller så kallade "moats" är också en faktor som kan styrka framtidsutsikterna.

Intjäningsförmåga flyter in väl i nästa steg vilket är om bolaget har gedigna finanser där inflödet av nytt kapital är viktigt. Inom finanser så är det viktigt att veta vad det kostar att driva företaget i form av investeringar (känt som CAPEX). Springer kostnader iväg i takt med att intjäningen minskar kan det vara bra att ta en extra titt. Skillnaden mellan intjäning och kostnaderna för drift samt utveckling är rörelsemarginalen vilket blir det kassaflöde som bolaget har att röra sig med. Goodwill är värdet av ett bolag utöver deras egna kapital, även kallat immateriella tillgångar. D.v.s skillnad på tillgångarna och vad ett bolag skulle betala för det vid förvärv. Grovt så är det deras rykte som minskar på goodwill om det blir sämre och kan öka goodwill om det blir bättre. När goodwill skrivs ner påverkar det resultatet negativt men ej kassaflödet vilket knyter in vikten av att kolla på kassaflödet.

Kassaflödet är företagets krigskista och används lämpligt för expansion, utdelning eller återbetalning av lån. Lån är en viktigt del för att få finansiering för bolagen för expansion och dyl. Vad som är viktigt då är att ett bolag bör kunna dels kunna betala räntan från lånen (1) och dels kunna betala av lånen helt när lånen löper ut (2). (1) kallas ränteteckningsgrad och beräknas genom att dela intäkterna efter finansiella intäkter på räntekostnader. (2) är känt som soliditet som är ett mått på hur stabilt företaget är i form av hur belånade de är. En bra soliditet för bolag är olika beroende på vilken  bransch de agerar i. Men generellt vill man ha så hög soliditet som möjligt och det är i stort sett bara banker och fastighetsbolag som kommer undan med soliditet under 50%.

Ett bra mått att mäta fria kassaflödet är utdelningar och likaså om ett bolag har några tankar på tillväxt. En utdelningsandel på 80% innebär att de inte kan investera så mycket av vad de tjänar i egen verksamhet. Det är ofta större bolag som kommer in här. Delas 50% ut så investeras fortfarande en del i verksamheten men en del ges till aktieägarna. De flesta bolag ligger på denna nivå. Är det mindre än 50% så bör ett bolag investera det mesta i sin egna verksamhet. Utdelningsnivån kan även påverkas av utdelningspolicyn.

Investeringsstrategi
Hittills i mina analyser har jag följt en viss mall och specificerar nu vad jag kollar på och vad jag anser företaget behöver ha för att få godkänd inom respektive område. De kommer förmodligen behöva revideras något eftersom.

• Konkurrens och arbetssätt
  Kunskap om bolagets arbetssätt samt vad som utmärker bolaget gentemot konkurrenter. För att klara detta kriteriet ska jag förstå bolagets verksamhet och hur bolaget kan garantera framtida intäkter över en längre tid i form av bättre tjänst, högre kvalité eller dyl. 
• Finansiell ställning
  Detta kriteriet nås om bolaget har en såpass stark finansiell ställning att de har en god räntetäckningsgrad på över 2 (4 för cykliska och konjunkturkänsliga bolag), samt en bra soliditet jämfört med andra bolag i samma bransch. Banker över Basel II 15% och fastighetsbolag över 40%.
• Tillväxt och intjäningsstabilitet
  Bolaget ska främst ha en stabil intjäningsförmåga, men även ha tillväxt potential för att kunna få mer från bolaget i framtiden vilket gör att nästa punkt är viktig. Detta kriteriet uppfylls om det finns goda tillväxt möjligheter och befintlig intjäningsförmåga kvarstår.
• Utdelningstillväxt och -stabilitet
  Bolaget ska ha en policy som möjliggör en stabil och ökande utdelning över tid. Kriteriet uppfylls om bolaget har delat ut under en längre tid (minst 5 år) och har ökat utdelningen i takt med att intäkter ökat. Direkt avkastningen ska helst vara över 5% och utdelningsandelen över 50%.
• Ledning och Ägarbild
  Ledningen, samt ägarna ska vara starka och stabila, med aktieägarnas intresse som prioritet. Här blir det lätt att fria hellre än att fälla men får försöka skapa mig en uppfattning om ledningen samt ägarna. Ska även ha uppsikt över insiderägande samt om cheferna har rimliga löner.
• Risker
  Här vill jag vara medveten om ett bolags risker för att bedöma om jag känner mig trygg nog i en investering. Fyller bolaget mina andra kriterier får jag bedöma om existerande valuta/bransch/politiska/råvaru risker är tillräckligt för att få mig att avstå från en investering.
• Nyckeltal
  Vissa enkla nyckel tal kommer även att följas men kan i vissa fall brytas ifall de andra kriterierna motiverar det. Men en direktavkastning på över 5% och P/E på under 15. Kursen få ej heller befinna sig på 3 månaders högsta.

Då jag egentligen inte vill ha allt för mycket regler på vad min portfölj får innehålla då jag kanske utsetts för vissa svagheter som fondförvaltare har i sina restriktioner. Dock behöver jag ändock några riktlinjer:

• Omsättningen i portföljen ska över tid minska och målet för 2014 är 26 transaktioner och för 2015 är målet 16 transaktioner. Målet är alltså att inte ha transaktioner utöver köp av månatliga sparandet.
• Portföljen jämförs med SIXRX för att se om det vore bättre att ha allt i AVANZA ZERO. Inte hundra på hur rättvist det är med tanke på innehaven i andra länder.
• Direktavkastningen från portföljen ska överstiga 5% och för 2014 är målet över 10000kr i utdelningar för att varje år öka med 5000kr. Detta medför att det totala sparandet behöver uppgå till 100000 per år exklusive utdelningar.
• Tål att nämnas så kommer ej belåning att användas.

Då jag fortfarande håller på att bearbeta min metodik är detta än så länge en skiss samt funderingar. Bör även nämnas att jag inte gått in något på värdering av bolag men kollar utöver dessa kriterier på vad ett företag kan ge för avkastning över tid som förklaras utmärkt här. Kollar även på hur värdet på eget kapital kan tänkas öka som skrivs bra om här. Båda dessa hjälper mig att se vilka av de bolag jag finner intressanta, är mest köpvärda.

Svagheter och styrkor med detta tillvägagångssätt?

Utdelningar

Utdelningssäsong närmare sig sakta men säkert. Eolus vind sista dag för utdelning var igår och idag sjönk kursen 3kr, att jämföra med utdelningen på 1.5kr. Ytterligare ett exempel på utdelningens påverkan av kursen i ett litet bolag med mindre tillväxt möjligheter. Känns som de borde ha tillväxt möjligheter men som jag nämnt tidigare så lär jag göra likadant med Softronic då jag egentligen inte ser någon annan fördel med det bolag. Det finns bättre konsultbolag, Avega group som jag kollade på häromveckan. Tieto om man vill ha ett stabilare konsultbolaget. Stabilare som i ett större bolag då.

Öresund gick ut med att de ska dela ut Bilia-aktier. En för varje 10:de Öresund aktie. Utdelningen blir då runt 16kr per aktie vilket blir runt 10% i utdelning. Men då kommer frågan vill man ha Biliaaktien? Öresund minskar även sitt substansvärde, blir Öresund lika attraktivt som innehav? Med Bilia aktien har man två alternativ. Sälja för att få pengarna direkt, även om courtage tillförs. Eller ta utdelningen från Bilia när man ändå håller på och i sin tur kanske hålla den en längre tid eller hålla tills efter utdelningen.

Creades gör istället att man kan använda en inlösen rätt. Om jag fattade rätt så byter man en Creades aktie mot en Avanza aktie och 38kr. Man får en inlösenrätt för varje 14:de Creades aktie man äger och inlösenrätterna kan man sälja/köpa. I slutänden blir avkastningen 5% med kurserna från 21 januari.

I övrigt har börsen blivit billigare och funderar på att använda mina likvida medel för att vara fullinvesterad under utdelningsperioden. Problemet blir om något billigare med bättre avkastning dyker upp och jag inte har några likvida kvar. Sen vet man inte heller om börsoron är över eller ej. Tänkte vänta ytterligare några dagar för att se om man kan komma över något trevligt bolag ännu billigare. Främst ligger Avega group och Diös eller Castellum i kikaren. Om Awilco Drilling eller MRG går ner mer kan jag tänka mig på att snitta dem lite då jag köpte dem båda under rusning. Båda är snart på det lägsta de varit på en längre tid.

Imorgon kommer även Swedbanks rapport ut vilket ska bli intressant. Utdelningen väntas höjas men om marknaden skulle överreagera åt fel håll kan jag tänka mig att köpa lite mer där likaså.

Vad tycker ni? Vilken typ av utdelning vill man ha? Ska man vara fullinvesterad under utdelningssäsong?

Undvika utdelningarna i småbolag

Placera publicerade en artikel som var i linje med tankar jag själv haft angående vissa utdelningsaktier. Bland mina innehav finner sig främst Softronic där. Här är artikeln för övrigt artikeln. Som jag själv sett i Softronics fall så ökar kursen varje gång vid årsrapporten för att sedan sjunka mer än dubbelt så mycket som utdelningen egentligen innefattar. Det här har med att man söker sig till utdelning och sedan då det är så dålig likviditet i småbolagen att kursen sjunker. Vad placera testade var en strategi där de sålde sista dagen det fanns utdelning för att sedan köpa tillbaka två månader senare. för att öka avkastningen markant. Samma mönster fanns i flera bolag där som de säger utdelningen är främsta kursdrivaren. De har ofta då ingen större tillväxtpotential och ses som utdelningscase. Så fort utdelningen är utförd försvinner det intressanta med bolaget tills nästa utdelning året efter.

Detta har jag för avsikt att utnyttja och har planer på att sälja Softronic om och när kursen skjuter i höjden samt innan utdelningen. Från början var det mer tänkt som ett test på en teori men placeras artikel verkar vara inne på samma spår med vettiga skäll till det. Kollar man lite mer på softronic så väntas deras inkomster öka även om de minskat en del senaste åren. De har inga lång och de investerar däremot. Tillväxten är dock marginell och utdelningen verkar höjas ungefär vart tredje år. Kan kanske tänka mig att köpa tillbaka vid senare tillfälle men det skulle nästan vara under hösten för tillkomsten av värde till nästa utdelning. Marknaden har ett avkastningskrav på 9% just nu och jag söker även aktivt efter något som väntas göra bättre ifrån sig.

I övrigt försökte hitta något vettigt bolag i en screener och hittade Nokian Tyres som hade en snitt ROE på över 20% senaste 5 åren. De har höjt utdelningen med 21% i snitt i 5 år nu. Enda nackdelen är att de hade ganska hög P/E. Men de verkar producera väldigt bra däck (Som är deras marknad). Den läggs på bevakningslistan och får se om jag kan kolla igenom deras rapport snart.

Hänt i veckan

Nu när man skrivit klart tentor är det dags att börja analysera och skriva igen. Kort om vad som hänt i veckan. Sålde Addtech till break-even eller så gott som iallafall. Protector Forsikring fick ta Addtechs plats. Både ägamintid och Aktiefocus har gjort utförliga analyser av företaget som jag var nöjd med. Delvis för det jag lärde mig mer om hur försäkringsindustrin funkar och även för hur utförliga de var.

En snabb koll på 4-traders så såg det ut som att försäljning väntas öka. De är inte belånade och de har hög Return On Equity (ROE). De har även en större avkastning än vad Addtech väntas ha. Utöver att jag hade ytterst dålig koll på Addtech. Även om jag börjat kolla runt lite på konsultföretag.

Appropå konsultbolag så kollade jag på Connecta och Avega group. Connecta tappar marknadsandelar och får göra fler och fler off-shore jobb medan de väntar på att effektiviseringar inom företaget att ta fart. Avega verkade istället vara den som tog marknadsandelarna och håller på att expandera till Norge och Finland. Medan Connecta tappade intäkter p.g.a Norska kronans minskade värde så köper Avega medan den är låg. Connecta väntas minska på sin utdlening medan Avega Group väntas dubbla sin utdelning. Vid denna tid så ses det lätt att det inte går särskilt bra för Connecta och får kolla på den vid senare tillfälle om det finns turn-around potential. Avega group har dock en del potential och vill nog försöka analysera företaget innan rapport den andre februari då kursen lär sticka iväg när utdelningen annonseras. 2kr utdelning spår placera. När jag kollade som hastigast skulle de inte har råd med detta med årets intäkter och det har tydligen hänt tidigare. 4-traders säger att 1.6 kr ska delas ut vilket fortfarande ger en direktavkastning på 5.5%.

Läste en intressant artikel på seekingalpha där skrivaren ger ett väldigt bra exempel på varför man inte kommer tjäna mer med mer riskfulla aktier när man är ung på att köpa hög risk/hög avkastning aktier. För att slå den avkastning man får av att köpa högutdelande aktier och återinvestera utdelning, måste man ha runt 17% avkastning varje år i 10 år som bla Walter Schloss, Tweedy, Browne, Warren Buffet, Bill Ruane har gjort enligt artikeln. Alltså bland de bästa investerarna i världen och bland de få som faktiskt lyckats slå börsen upprepade gånger. Det är alltså större sannolikhet att man kommer få sämre avkastning än om man köper högutdelande aktier. En annan viktig aspekt med denna strategi är att utdelningen ökar. På så vis kan en 5% utdelning vara en 10% utdelning från GAV efter 10 år. Vilket är bra avkastning. Hela konceptet om utdelning och återinvesterade utdelningar bygger på strategin om ränta-på-ränta effekten som gör att man kan dubbla sina pengar mycket snabbare än vad man tror från början. Vilket är varför jag jagat hög direktavkastning även om jag lärt mig mer om värdeökning, belåning, utdelningsökning, kassaflöde etc.

I framtiden så tänkte jag gå igenom mina innehav. Antingen när med rapport eller tidigare. Mr Green och Awilco Drilling hittade jag bla nysläppta analyser som jag tyckte var väl genomförda och följde vad jag trodde om dem. Mr green gick + 7%, vilket hjälpte min portfölj att nå break-even från -2% vid nyår. Riktkursen är satt på 54kr vilket är 10kr över mitt GAV.
Jag har även övat lite bolagsvärderingar på Castellum, Wallenberg, NCC och Diös som jag hoppas kunna få feedback på.

Fonddepå

Nu vid nyår tyckte jag det var dags att se över mitt fondinnehav. Fonderna har gått 8% plus sedan jag började intressera mig för börsen. Där var Skandia Time Global och Spiltans fonder de som bidrog mest medan mina placeringar med mindre risk stod för sämsta prestation med bara +2-3% även om jag plockade på mig dem senare. Då jag redan kapat bort fonder jag tyckt gjort dåligt ifrån sig eller som hade linkande innehav som några av de bättre fonderna jag sparade så var det inte allt för mycket att göra.

När jag började såg jag inget skäll till att inte ha 20 olika fonder. Men eftersom har jag gallrat bort ett stort antal. Jag har valt att jaga absolut avkastning och om förvaltningsavgiften är hög så är den inräknad i kursen och har en fond 10% mer per år än en fond med mindre förvaltningsavgift så tar jag den första varje gång. Dock så ligger Spiltan Aktiefond Investmentbolag väldigt bra till med hög avkastning och låg förvaltningsavgift. Vilket jag just nu funderar på att sakta föra över vinsten i deras stabil fond och lägga det i investmentbolag fonden istället. Här är mitt fondinnehav:

Aktiefonder:

• Didner & Gerge Global   6.6%
• Didner & Gerge Småbolag   6.6%
• DNB Sweden Micro Cap   3.3%
• DNB Technology   3.3%
• Skandia Time Global   16.5%
• Spiltan Aktiefond Investmentbolag 13.2%
• Spiltan Akitefond Stabil   20%
• Swedbank Robur Indexfond   4,5%

Företagsobligationsfonder:

• Nordea European High Yield Bond Fund  6.6%
• Simplicity Corporate Bond   16.5%

Nya sedan nyår är DNB Sweden Micro Cap som gjort bättre ifrån sig än D&G småbolagsfond senaste året så flyttade över lite därifrån. Har även Fidelity Nordic A-Sek på ingång då man får jämnare börsfördelning och en lite gynnsammare geografisk fördel då man inte behöver vara begränsad av de svenska innehaven. Har även sikten inställda på Caprifol Nordiska Fonden som gjort väldigt bra ifrån sig senaste. DNB Utlandsfond A är också på väg in, endast en liten post. Är lite osäker på hur jag vill göra då globalfonderna inte är så globala och det känns som jag gör bättre i att ha Sverige och USA fonder separat då de stora innehaven ändå är där. AMF Aktiefond Mix var en väldigt bra fond men de hade 30% i Sverige och 30% i USA och gav 24% förra året. Då gick separata fonder bättre.

Håller just nu på att omfördela lite för att försöka få lite bättre spridning och optimering. Även minska risken lite. Så en del av Spiltan Stabil går till Spiltan Investmentbolag. En del av Skandia Time Global går till global och/eller obligationsfond. Vill även ha ett större kapital i företagsobligationer som ses som mindre risk.

Har för plan att se över fondinnehavet en gång per kvartal. För att se om det finns optimeringsmöjligheter eller om jag stöter på något intressant. 20% i obligationer känns som lite lite med tanke på att jag har aktiedepå också som är drygt dubbelt så stor som fonddepån. Borde ändå finnas tillräckligt där om jag behöver ta ut på kort varsel. 15% i vassare fonder (småbolag, technology) känns ganska rimligt men får se hur de utvecklas i framtiden då de andra halvåret 2013 underpresterade eller följde index.

Mål inför 2014

Målen inför 2014 blir att lära mig mer om investering. Jag känner att jag är väldigt dålig på att värdera bolag och har hittills gått på andras analyser vilket blir lättast när man som ny har noll erfarenhet. För att nå detta mål tänkte jag införskaffa lite investeringsböcker. Längst upp på listan ligger the intelligent investor av Benjamin Graham. Tänkte även tjuvkika lite på de bloggare jag följer och försöka lära mig mer om aktier och analys.

Som avkastningsmål tänkte jag börja med 10-12%. Skulle jag klara att hålla den takten över en längre tid så tar det 6-7 år att dubbla min första investering enligt Rule of 72. Tillkomst av kapital skulle självklart öka takten men då börsen stiger eller minskar mycket kraftigare så är målet att över tiden ha en snittökning av 10-12% per år. Denna siffra lär jag behöva justera eftersom åren går dock.

Mitt aktieinnehav och vilka rekommendationer jag följt kommer i nästa inlägg. Börsen väntas öka mellan 3-16% under året enligt diverse analytiker. Riktningen av året kommer vi att se eftersom rapporter kommer in. Den svenska börsen handlas till ett hyfsat högt P/E just nu och nu väntas vinsterna i bolagen att följa trend annars lät det som att det kommer gå ganska rakt. Men som jag läst lite om på andra bloggar så kom jag själv fram till att vill man följa index är det lättare att köpa en fond. Även om jag tycker att om man viktar index på rätt sätt kan man få en bättre utveckling så har de stora bolagen generellt växt klart men de är stabila kassakor. Vilket är skället till att jag behåller dem som en bas för att sedan hitta mindre bolag men som fortfarande har bra utdelning men även då tillväxtpotential. Sedan tror jag ännu inte att jag är duktig nog för att hitta den bättre indexviktningen men om det skulle ändras vid ett senare skede kan jag tänka mig att ändra på det.

En ganska simpel idé jag hade om att slå index var att helt enkelt skaffa en portfölj på 10-15 bolag som har högre avkastning än snittet (som låg runt 4%). Då de bolag med högre utdelning går i genomsnitt bättre än de som har mindre bolag säger statistiken att det borde vara en sund investeringsstrategi. Ett exempel är Swedbanks högutdelningsfond som slog index med 10% i år. Den verkar dock ha gått sämre tidigare år och har därför bara en morningstar stjärna.

Målet med bloggen blir att förhoppningsvis kunna producera givande diskussioner om investeringsstrategier och när jag är bra nog på att analysera företag även kunna ge input på diverse bolag (utöver högkvalitativa analyser). Bloggen kommer även funka som ett bollplank för tankar jag har angående investering och förhoppningsvis kan de vara till hjälp för mig samt läsare som går i samma tankar. Hade även tanke om att lära mig skriva en vettig artikel.

Sammanfattning 2013

Året är slut sedan några dagar tillbaka och som första inlägg tänkte jag sammanfatta året som gått. Jag öppnade konto i Juli 2013. Hade jag lagt in allt på en indexfond då hade jag legat +15% men det är lätt att vara efterklok. Jag började i slutet på Augusti och köpte då AstraZeneca och Axfood. I efterhand var det inga dumma köp. Jag var dock väldigt försiktig då jag ville lära mig. Problemet var att jag spenderade runt 3 lax per aktie. Detta medför att för att gå med förtjänst behöver aktien gå 4-5% plus. Courtaget blev även en hel procent. Jag sålde dessa långt innan båda steg ganska bra (10-15%) vilket delvis fick mig att inse att jag inte ska ha så bråttom.

Andra läxor jag lärde mig var Precise Biometrics. Köpte endast en liten post men den sjönk ganska omgående. Jag var ändå glad att jag testade för jag fick reda på min risk tolerans och PB var för mycket. Gick ur med en smärre förlust.

Certifikat var ett annat experiment. Köpte Bull certifikat med hävstång på 12. Problemet var att jag inte visste när man skulle sälja för jag förstod mig inte på marknaden ett öre så bra som jag trodde. När det sjönk så sålde jag och köpte Bear x12 och gick +15% varefter jag sålde. Jag köpte sedan mer Bear och då gick OMXs30 självklart upp över en längre tid. Hade jag vart kvar i Bull hade jag kunnat tjäna en hacka. Certifikat är dock väldigt volatilt. Kan hända att jag kollar mer på det vid annat tillfälle när jag lärt mig mer men vi får se. Aldrig med någon större post. Sålde Bear i slutet av året för att förhoppningsvis kunna kvitta förlusten vilket jag hoppas går.

Köpte Tele2. Jag var för ivrig på god utdelning och att jag gillade bolaget då jag har abonnemang oss dem då de var billigast då jag köpte och har varit över en längre tid. Hade vid denna tid ingen uppfattning om hur man kunde får en bild på hur stabila de var. Jag trodde det räckte att de var med på Large-cap. Sen kom rapporterna. Tele2 minskade 10% på en dag. Jag visste att det var en överdrift och snittade ner lite. Tyvärr har det följts av fler dåliga nyheter. Just nu håller jag och hoppas den går upp tillräckligt för att sälja jämt ut. Eller att den någon gång efter utdelning kanske händer något. Carnieges analys hittade att det var 30% avkastning på tele2 under 14 månader så vi får se hur jag gör.

Andra som handlades och dumpades var: New Wave, Sandvik, Skanska, Industrivärden, Enquest, Nokia, Björn Borg, Sectra, HiQ. De flesta för de såg inte ut att hända något med dem och det såg inte ut att ändras i framtiden. Sålde de flesta med förtjänst om än inte så mycket. Nokia gick väldigt bra och sålde på 45-49 med GAV på 34 i snitt. Men förstod inte vad som hände och det enda som lockade var extra utdelningen. Efter det kändes läget väldigt oklart men jag är glad att jag kunde ta hem lite för att täcka mina felsteg. Tål att nämnas. Sectra är fortfarande av intresse och det var ganska onödigt att sälja. HiQ har utdelning men tycktes inte ha någon tillväxt varken mål eller potential.

Jag gick i stort sett +/- noll på året. Målet var väll att slå 1% räntan där pengarna stod innan. Även om det misslyckades så tror jag inte det kommer vara några problem i framtiden. Jag är ändå ganska nöjd då jag förlorade ganska mycket på Bull/Bear och Precise Biometrics. Men lyckades med bra fondval och förbättrad aktieval ta ut förlusterna även om en del är orealiserat.