Att bygga en egen fond

Avanza har som bekant börjat ta 1kr/0.25% i courtage kostnader vid handel med värdepapper på alla OMX handelsplatser (Large Cap, Mid Cap, Small Cap, First North). En liten varning att man ej bör handla med aktier på aktietorget med små mängder då courtaget fortfarande är 19kr där. Bahnhof är dock enda bolaget jag skulle kunna tänka mig från aktietorget så det är inte så farligt. Vad jag funderat på sedan jag fick höra om courtaget var om man skulle kunna bygga en egen fond med runt 30 bolag. I och med det låga courtaget så kan man bygga sin egna fond med en köpkostnad på 0.25% och en förvaltningskostnad nära 0 (direktavkastningen*0.25%). Sedan kan man alltid köpa Avanza Zero eller en av Nordnets superfonder men jag tycker det är roligare att få köpa själv och se om jag kan överavkasta och 0.25% i köp arbitrage tror jag inte kommer påverka nämnvärt.

Denna idé är en liten blandning av Besser1's portföljtänk (han nämnde det senast HÄR) och ett läsvärt inlägg av finanskvinnans funderingar som finns att läsa HÄR. Besser1s strategi verkar bra på det sättet att allt sker ganska mekaniskt när aktier blir köpvärda och man har en del likvida över. En brist tycker jag är (om jag fattat rätt) så kan man ligga helt likvid i långa perioder. Men ibland kan det kosta mer att inte vara på börsen alls än att vara investerad. Dessutom vill jag inte behöva tänka på att sälja.

Själva idén:
Först sammanställer man en lista med aktier. 15-30 stycken. Med bolag som man gillar, för min del är det bra kvalité i form av bra finanser och hög utdelning. Börsdatas screeners kan med lätthet användas här för att hitta bolag med bra utdelning och bra F-scrore?
Egentligen är första målet att äga aktier till ett värde av lite drygt 400kr (för att optimera courtage) inom samtliga bolag i listan. Sedan när man månadssparar så ökar man helt enkelt i de bolag som det går sämst för (visar rött). Tanken är att man mekaniskt ska öka i bra bolag i temporör nedgång för att över tid överträffa index.

Fördelar:
Mekanisk (Lätt strategi att följa, säljer aldrig)
Dollar cost averaging (Automatisk spridning av inköp)
Diversifiering
Kostnad < 0.25%

Nackdelar:
Väldigt beroende på att listan man utgår från är bra.
Inget hänseende till det underliggande värdet.

Ett alternativ är att efter man har sin lista med bolag så uppskattar man vad man tycker de är värda (detta görs enklast med google spreadsheets). Sedan månadssparar man i de bolag som är som är närmast det bedömda värdet. Detta blir lite mer arbete men man bör i uppbyggnadsfasen kunna bygga en bättre portfölj. En nackdel är att listan behöver uppdateras eftersom bolagen tjänar mer/mindre med tiden.
Den preliminära listan av bolag innefattar large/mid/small cap med bra utdelningar:

Investementbolag:
Industrivärden, Investor, Lundbergsföretagen, Kinnevik, Öresund, Creades, Melker Schörling.

Large Cap:
NCC, TeliaSonera, Swedbank, Handelsbanken, Castellum, Fabege, JM, Trelleborg, Elekta

Mid Cap:
Diös Fastigheter, Betsson, Unibet Group, Duni, Nolato, Mekonomen, Avanza Bank Holding, Electra gruppen, Byggmax Group, Bilia, Sectra, Beijer Alma.

Small Cap/First North:
Malmbergs Elektriska, SJR in Scandinavia, Diadrom Holding, Softronic, Vitec, Traction, Enea

Valen är baserade på 1) Investmentbolag kommer prestera bättre än index, 2) utdelande bolag kommer prestera bättre än index. Mid Cap har historiskt avkastat mest med flertalet screeners på börsdata (när jag testade i Mars i varje fall), detta gissar jag kommer från att de kan växa mer över tid än vad large cap kan. Största svagheten är Small Cap/First North bolagen men jag tycker samtliga bör kunna växa bra och är stabila (bra finansiell ställning). Mid cap har presterat bättre än small cap tror jag har med att small cap har fler bolag som konkar vilket medför att mid cap är lite av en gyllene medelväg. Tyvärr har jag inga källor till mina påståenden men en sökning på google bör ge snabba resultat för den som är intresserad. För utdelningar så har the dividend growth investor skrivit ett bra inlägg HÄR.

Värt att nämna, då jag inte kommer vara kund hos Avanza kan jag tyvärr inte testa på denna strategi men tänkte att den kunde vara intressant att diskutera inför framtiden och inspiration om någon annan vill testa.
Tankar om strategin? Några bolag som behöver tas bort eller läggas till?

Notis (2015-01-15): IntePank hade tänkt testa denna strategi med en egengjord lista som finns att hitta HÄR.

Tillväxtbolag och Inlåsning

Något jag funderat på tidigare är hur man ska bedöma tillväxt bolag och vad som är rimliga multiplar. Aktieingenjören tyckte jag hade ett bra förhållningssätt med vad gäller nyckeltal. P/E ska vara under 15 för nästa års vinst. Då jag aldrig skulle köpa bolag över P/E 15 då det är dyrt och möjliga avkastningen likaså låg om man inte spekulerar i multipelexpansion vilket för mig känns värdelöst. Men kollar man på nästan samtliga tillväxtbolag så är de fortfarande över P/E 15 på årets vinst. Så hur ska man räkna med framtiden? En ganska smidig lösning är att se på nästa års vinst, vilket inte är allt för svårt att uppskatta. Till exempel finns det bolag som kan öka intäkter med 15-30% på ett år, då är P/E 20 inte så farligt om det blir P/E 12 nästa år. Här finns det förstås en fallgrop med att förvänta sig för mycket tillväxt, därför brukar jag ofta skruva ner tillväxttakten mot vad de flesta andra verkar tro. På detta sett försvinner många bolag som har P/E >40 som med stor sannolikhet kommer ta många år innan de växer in i sin värdering. Likaså blev det accepterat för min strategi att köpa tex. Bahnhof.

Ett fel jag gjort här tidigare är att förutsätta att tillväxten kommer vara hållbar över en längre tid. Även om jag försökt vara defensiv och uppskattar mindre tillväxt än vad som sägs närmaste året så görs en del av min värdering med DCF. Det kan då lätt blir fel att räkna med en viss utdelningstillväxt när det kan vara svårt att veta hur det ser ut om 5 år eller 10 år. Om utdelning underpresterar formeln så har man inte uppskattat värdet korrekt vid köp. En marginal i form av högre diskonteringsränta motverkar detta problem till viss del.

Ett annat fel är att jag gjort är att använda nyckeltal utan hänseende till vilken bransch det är och hur bolagen tjänar pengar. För att använda mina egna bolag som exempel så är det ganska stor skillnad på hur Bahnhof får in sina intäkter gentemot Mr Green. Bahnhof har återkommande intäkter från majoriteten av sina kunder och bra pris/kvalité för att behålla samt locka in nya. Mr Green däremot agerar i en bransch som jag inbillar mig är mycket mer volatil. Tex. fick både Unibet och Bettson en 30-40% ökning från förra året, där (om jag minns rätt) så hade Bettson intäkter inte ökat mycket alls 2013. De kunder som är med i Januari kan helt ha bytts ut till december vilket förtydligar en svaghet som finns inom branschen. Denna inlåsningseffekt är med andra ord en vallgrav ("Moat") som gör att jag är något oklar över mitt innehav i Mr Green. Det som talar emot är att mobila marknaden väntas öka med över 100% per år ett tag vilket ger plats för samtliga operatörer att ta en del av kakan. Det är av samma skäll jag kräver större marginal med hänseende till Mr Green i jämförelse mot Bahnhof.

Protector och i förlängning Vardia har likt Bahnhof återkommande intäkter i form av försäkringar som förnyas (till högre pris!) och i Protectors fall har de även en investeringsportfölj att luta sig på. Dock blir det dumt att lita på att de kommer kunna höja sin utdelning i 10 år i rad. Så här blir det återigen skevt att använda DCF. Även om jag då inbillar mig att Bahnhof faktiskt kommer kunna växa med 15% per år i 5 år och att DCF kan funka där så kommer en viss del av Protector/vardia intjäning vara något volatil pga investeringsportföljen. Premieinkomster bör dock kunna stå för någon typ av basintjäning. För att motverka en för stor tillit på DCF så är det endast en tredjedel av värderingen i min bevakninglista. Dock premieras utdelande bolag av DCF, vilket jag gillar.

Vad gäller denna inlåsning som uppstår så faller mina resterande innehav väl in här. IRM och ARCP har båda fastigheter med väldigt långa kontrakt. Pheonix Group hanterar stängda fonder som genererar väldigt stabila kassaflöden. Kinder Morgan har likaså väldigt långa kontrakt, som de andra på 10-15år. Det trevliga med alla dessa är att de har stabila och hyfsat förutsägbara kassaflöden.

Ett bolag som jag varit nyfiken på att investera i är SJR in Scandinavia. De bedriver konsultverksamhet inom eknomi och finans. Vad som utmärker dem är att de har en stor rekryteringsverksamhet som står för 13% av intäkterna. Dessa kontrakt är både lönsammare samt att de har en längre kontraktstid. Går man på nästa års prognoser så det det ut som rena guldgruvan. Problemet är att de har historiskt varit väldigt konjunkturkänsligt och intäkter samt utdelning har åkt berg-och-dalbana historiskt. Skulle det hända något kan det gått göra det igen. Efter börssveckan köprekommendation i måndags som ökade priset på SJR så tycker jag nog att försäkringsbolagen ser mer attraktiva ut. Speciellt då branschen i sig har en mer hållbar intäktsström/starkare vallgrav.

Tankar kring värdering om tillväxtbolag? Är det bra att lägga större vikt vid vallgravar? Är jag för hård mot konsultbolag eller är det rimligt att vara försiktig?

Tankar och investeringsstrategi

Tankar
Funderade på vad jag skulle säga till någon om hur de bör gå till väga innan de investerar i ett företag och kom på att det inte finns något skäll att jag själv skulle göra något annorlunda. Löst hade jag sagt att man borde investera som en defensiv investerare. Vad gör man då? Man letar efter stora företag med om inte garanterad så ganska stabil intjäningsförmåga. Denna intjäningsförmåga beror på många faktorer. Intjäning i form av en jämn mängd kunder eller produktion i en viss takt. Här spelar storleken på bolaget in då större bolag som har flera miljoner kunder spelar en förlust av några kunder en mindre roll jämfört med större bolag. En förlust av en del kunder påverkar dem mindre än vad samma förlust skulle göra för ett mindre bolag. Detta medför en ökad stabilitet vad gäller storleken på bolaget. Intjäningsförmåga påverkas även av marknaden bolaget agerar på och vad för typer av konkurrensfördelar ett bolag har. Konkurrensfördelar är viktiga då det blir bästa sättet att uppskatta hur mycket ett bolag kan tänkas tjäna i framtiden i jämförelse med deras konkurrenter. Höga inträdes barriärer eller så kallade "moats" är också en faktor som kan styrka framtidsutsikterna.

Intjäningsförmåga flyter in väl i nästa steg vilket är om bolaget har gedigna finanser där inflödet av nytt kapital är viktigt. Inom finanser så är det viktigt att veta vad det kostar att driva företaget i form av investeringar (känt som CAPEX). Springer kostnader iväg i takt med att intjäningen minskar kan det vara bra att ta en extra titt. Skillnaden mellan intjäning och kostnaderna för drift samt utveckling är rörelsemarginalen vilket blir det kassaflöde som bolaget har att röra sig med. Goodwill är värdet av ett bolag utöver deras egna kapital, även kallat immateriella tillgångar. D.v.s skillnad på tillgångarna och vad ett bolag skulle betala för det vid förvärv. Grovt så är det deras rykte som minskar på goodwill om det blir sämre och kan öka goodwill om det blir bättre. När goodwill skrivs ner påverkar det resultatet negativt men ej kassaflödet vilket knyter in vikten av att kolla på kassaflödet.

Kassaflödet är företagets krigskista och används lämpligt för expansion, utdelning eller återbetalning av lån. Lån är en viktigt del för att få finansiering för bolagen för expansion och dyl. Vad som är viktigt då är att ett bolag bör kunna dels kunna betala räntan från lånen (1) och dels kunna betala av lånen helt när lånen löper ut (2). (1) kallas ränteteckningsgrad och beräknas genom att dela intäkterna efter finansiella intäkter på räntekostnader. (2) är känt som soliditet som är ett mått på hur stabilt företaget är i form av hur belånade de är. En bra soliditet för bolag är olika beroende på vilken  bransch de agerar i. Men generellt vill man ha så hög soliditet som möjligt och det är i stort sett bara banker och fastighetsbolag som kommer undan med soliditet under 50%.

Ett bra mått att mäta fria kassaflödet är utdelningar och likaså om ett bolag har några tankar på tillväxt. En utdelningsandel på 80% innebär att de inte kan investera så mycket av vad de tjänar i egen verksamhet. Det är ofta större bolag som kommer in här. Delas 50% ut så investeras fortfarande en del i verksamheten men en del ges till aktieägarna. De flesta bolag ligger på denna nivå. Är det mindre än 50% så bör ett bolag investera det mesta i sin egna verksamhet. Utdelningsnivån kan även påverkas av utdelningspolicyn.

Investeringsstrategi
Hittills i mina analyser har jag följt en viss mall och specificerar nu vad jag kollar på och vad jag anser företaget behöver ha för att få godkänd inom respektive område. De kommer förmodligen behöva revideras något eftersom.

• Konkurrens och arbetssätt
  Kunskap om bolagets arbetssätt samt vad som utmärker bolaget gentemot konkurrenter. För att klara detta kriteriet ska jag förstå bolagets verksamhet och hur bolaget kan garantera framtida intäkter över en längre tid i form av bättre tjänst, högre kvalité eller dyl. 
• Finansiell ställning
  Detta kriteriet nås om bolaget har en såpass stark finansiell ställning att de har en god räntetäckningsgrad på över 2 (4 för cykliska och konjunkturkänsliga bolag), samt en bra soliditet jämfört med andra bolag i samma bransch. Banker över Basel II 15% och fastighetsbolag över 40%.
• Tillväxt och intjäningsstabilitet
  Bolaget ska främst ha en stabil intjäningsförmåga, men även ha tillväxt potential för att kunna få mer från bolaget i framtiden vilket gör att nästa punkt är viktig. Detta kriteriet uppfylls om det finns goda tillväxt möjligheter och befintlig intjäningsförmåga kvarstår.
• Utdelningstillväxt och -stabilitet
  Bolaget ska ha en policy som möjliggör en stabil och ökande utdelning över tid. Kriteriet uppfylls om bolaget har delat ut under en längre tid (minst 5 år) och har ökat utdelningen i takt med att intäkter ökat. Direkt avkastningen ska helst vara över 5% och utdelningsandelen över 50%.
• Ledning och Ägarbild
  Ledningen, samt ägarna ska vara starka och stabila, med aktieägarnas intresse som prioritet. Här blir det lätt att fria hellre än att fälla men får försöka skapa mig en uppfattning om ledningen samt ägarna. Ska även ha uppsikt över insiderägande samt om cheferna har rimliga löner.
• Risker
  Här vill jag vara medveten om ett bolags risker för att bedöma om jag känner mig trygg nog i en investering. Fyller bolaget mina andra kriterier får jag bedöma om existerande valuta/bransch/politiska/råvaru risker är tillräckligt för att få mig att avstå från en investering.
• Nyckeltal
  Vissa enkla nyckel tal kommer även att följas men kan i vissa fall brytas ifall de andra kriterierna motiverar det. Men en direktavkastning på över 5% och P/E på under 15. Kursen få ej heller befinna sig på 3 månaders högsta.

Då jag egentligen inte vill ha allt för mycket regler på vad min portfölj får innehålla då jag kanske utsetts för vissa svagheter som fondförvaltare har i sina restriktioner. Dock behöver jag ändock några riktlinjer:

• Omsättningen i portföljen ska över tid minska och målet för 2014 är 26 transaktioner och för 2015 är målet 16 transaktioner. Målet är alltså att inte ha transaktioner utöver köp av månatliga sparandet.
• Portföljen jämförs med SIXRX för att se om det vore bättre att ha allt i AVANZA ZERO. Inte hundra på hur rättvist det är med tanke på innehaven i andra länder.
• Direktavkastningen från portföljen ska överstiga 5% och för 2014 är målet över 10000kr i utdelningar för att varje år öka med 5000kr. Detta medför att det totala sparandet behöver uppgå till 100000 per år exklusive utdelningar.
• Tål att nämnas så kommer ej belåning att användas.

Då jag fortfarande håller på att bearbeta min metodik är detta än så länge en skiss samt funderingar. Bör även nämnas att jag inte gått in något på värdering av bolag men kollar utöver dessa kriterier på vad ett företag kan ge för avkastning över tid som förklaras utmärkt här. Kollar även på hur värdet på eget kapital kan tänkas öka som skrivs bra om här. Båda dessa hjälper mig att se vilka av de bolag jag finner intressanta, är mest köpvärda.

Svagheter och styrkor med detta tillvägagångssätt?