2014-07-31

Portfölj Juli

Portföljen slog rekord i Juli med en uppgång på 9% på en månad vilket är helt otroligt (35% i år). Protector sprang iväg 24% men även nytillskottet Vardia har stigit 25% sedan köp. Awilco Drilling och Pheonix har även de båda gått upp 12% vardera vilket gör att alla mina större innehav har gått starkt. Även ARCP lämnade en bra rapport och har gått upp 10% senaste månaden. Synd att jag inte har planer på att realisera något av de då jag tror det finns plats för ytterligare uppvärderingar då alla ovannämnda aktier är undervärderade. Några rapporter kom in under månaden, Fortum och Atea lämnade bra rapporter medan Ganger Rolf och Telia lämnade dåliga rapporter.  Är något osäker över mitt innehav i Ganger Rolf då en del av caset är baserat på att FOE uppvärderas vilket jag inte riktigt ser hur det kommer hända då deras verksamhet är ganska konkurrens utsatt och FOE tappar kontrakt.

Viktiga händelser i Juli:
  • Jag köpte Atea, 80 aktier á 71.00 nkr. Köpet kommer att tillföra tillföra 530kr i utdlening på årsbasis.
  • Jag köpte Protector Forsikring. 200 aktier á 40.5 nrk. Köpet kommer att tillföra 386kr i utdelning på årsbasis.
  • Jag sålde TeliaSonera, innehavet var +2% (+8% inklusive utdelning) och 318 kr realiserades vilket påverkar det totala portfölj resultatet marginellt positivt. Försäljningen minskar utdelningen på årsbasis med 660kr.
  • Jag köpte Bahnhof, 100 aktier á 78.50kr. Köpet kommer att tillföra 275kr i utdelning på årsbasis.
  • Jag köpte Iron Mountain, 64 aktier á 34,24USD. Köpet kommer att tillföra runt 920kr i utdelning på årsbasis.
  • Jag fick utdelning från ARCP på 108kr (16 kr källskatt)

Totala utdelningar i år uppgår nu till : 10453
Annonserade utdelningar på innehaven i år uppgår till: 13720
Portföljvärdet uppgår till 263tkr och ser ut enligt följande:


Kom fram till att jag fortfarande såg stor uppsida i Protector och tänkte öka dagen innan på 39 men blev något över det då kursen gick upp på rapport. Med ökad vägledning för VPA så slog jag till på ett sista köp vilket visade sig var bra tajmat när kursen steg 9% till. Vid dessa nivåer tycker jag inte längre bolaget är undervärderat utan rör sig inom intervall för rimlig värdering. Med tillväxt potentialen som finns ser jag dock inget skäll till att sälja och jag hoppas att kursen inte stiger allt för snabbt så att jag blir tvungen att sälja.

Atea gick självklart ner efter köpet förra månaden och jag passade på att öka. Kursen åker lite berg- och dalbana och gick självklart ner till 69 innan den gick upp till 73 igen. Kan fortfarande tänka mig att öka men just nu med tanke på portföljfördelning kan annat komma förre.

TeliaSonera såldes då den är 20% över mitt köptak och den enda uppsidan jag ser är om de får in pengarna från den turkiska verksamheten. Annars ökade belåningen oroväckande och likaså är vinsten på en nedåtgående trend, vilket gör att jag är orolig för framtida utdelning då Svenska bolag inte är rädda för att minska utdelning. Telia var även tänkt som något slags högräntekonto men vill jag ha det finns det mer potential i BDCer eller någon REIT. Bahnhof och Vardia är även de, intressanta, pga framtida utdelnings potential. Inte för att Telia är en dålig investering men ser mer potential i andra befintliga innehav än Telia. Jag har nu satt ett kursalarm på 44 på Telia så får vi se vad som händer när kursen letar sig ner även om jag helst hade gått in runt 40kr. Som nämndes tidigare så gick investeringen i TeliaSonera +8% inklusive utdelning vilket är ganska dåligt på ett år. O andra sidan var det tänkt att den skulle vara ganska stabil och jag tjänade 15% på att inte sälja efter utdelning annars har jag haft planer på att sälja ett tag.

Bahnhof köptes med likvida från TeliaSonera. Jag tror de kommer göra bra ifrån sig kommande år och passade på att öka på mitt innehav vid nuvarande nivåer som jag inte tycker är utmanande alls. Obefintliga skulder och ett starkt koncept gör det till ett stabilt bolag och organiska tillväxtmöjligheter blir en trevlig bonus. Det ska bli intressant att läsa rapporten den 26:te.

Ett till köp gjordes med nysparande som det förhoppningsvis kommer ut en analys om nästa vecka. Namnet är Iron Mountain (NYSE:IRM) och är en nykonverterad REIT som kommer ge 6% utdelning och utdelningstillväxt. Några godbitar att suga på tills analysen är klar är en förnyelsegrad på 98% (på 1 till 3 års kontrakt) och en uppskattad total kontraktstid på 15år. Detta är inte ett "high-yeild" case utan jag tycker att i ett såpass stabilt bolag (ökande vinster i 25år irad) så är aktien undervärderad och bör se en uppvärdering. Medan jag väntar på uppvärdering får jag 6% per år plus en bonusutdelning på 8.5% i år.

Hur gick Juli för er? Några intressanta aktier som kom till eller åkte ut?

2014-07-23

Passar andra tillgångsslag in i portföljen?



Allteftersom aktier blir dyrare och jag hittar mindre som är köpvärt tänkte jag undersöka om andra tillgångslag kan passa in i portföljen. Bör erkänna att det är främst lite högre utdelningar som lockar. BDCer tog nyligen en smäll efter att ha åkt ur Russel 1000/2000 (amerikanska småbolagsindexet) vilket gör dem vettigt värderade om inte undervärderade i förhållande till bokfört värde och historiska normer samt mycket kapital som ska delas ut. Innan jag investerar vill jag dock veta mer om dem så här kommer lite kortfattad information om vad de olika tillgångarna handlar om. Jag har valt att inte gå igenom Royalty Trusts då jag ser dem som en källa med slutdatum vilket gör dem till värdeförstörare likaså äger de ofta råvaror utöver olja och gas som olika metaller vilket jag också försöker undvika då jag har svårt för att förstå mig på prissättning etc.

REIT
Real Estate Investment Trust (REIT) liknas lättast vid att man äger en del av ett hus som man tar hyra av. Fast i detta fall så äger man en liten del av extremt många hus. REIT har även likt svenska investmentbolag ganska trevliga skatteregler som innebär att om de delar ut minst 90% av vinsten så behöver de ej betala bolagsskatt. REITs delas upp i tre olika typer, Equity (sv. tillgångar), Mortage (sv. bostadslån) och hybrid av de två. Equity REITs äger byggnader och tar ut hyra för sin inkomst medan Mortage REITs får ränta på bostadslån som de har i sin portfölj.

Termen "triple net lease" innebär att den som hyr byggnaden står för alla kostnader, tex. fastighetsskatt och eventuella skador. Hyran blir då något lägre men kostnader förknippade med ägandet försvinner. Vanliga REIT's såsom Reality Income Corp (O) och American Reality Capital properties (ARCP) är triple net lease REITs.

Summa summarum är REITs ett lätt sätt att kunna delta i fastighetsmarknaden gentemot att ta hand om fastigheter själv. REIT har även alltsomoftast en ganska hög utdelning vilket är trevligt. Viktigt att nämna så kan man inte värdera REITs enligt samma standard som man brukar värdera bolag. Tex. P/E är ganska meningslöst. Varför detta är fallet är för att vanligtvis så förbrukas vad man köpt (varor, maskiner) över tid så man behöver skriva ned värdet eftersom det "försvinner". Hus har dock en tendens att stå ganska länge och värdet bestå vilket gör att med REITs så adderar man amorteringskostnader och avskrivningar till vinsten för att få gram Funds From Operation (FFO). Sedan tar man bort underhållskostnader för att få fram Adjusted Funds From Operation (AFFO) för att få fram det riktiga kassaflödet från verksamheten.

Spartacus går även igenom REITs lite mer noggrant här.

CEF
Closed End Fund (CEF) är helt enkelt fonder som inte tar in nytt kapital. Vilket betyder att efter fonden är skapad tillförs ej inget extra kapital och likaså lämnar inget kapital fonden så förvaltarna behöver aldrig tvångssälja. Det är ganska vanligt att CEFs ger en ganska mycket utdelning då målet för fonderna är att ge avkastning till främst pensionärer. Vanligtvis delar de ut ganska mycket och det är lätt att få en ganska stor diversifiering då de precis som fonder äger en del tillgångar. Skillnaden är att vinst delas ut istället för att återinvesteras även om Net Asset Value (NAV) självklart också kan öka.

Vissa CEFs hanterar Exchange Traded Notes (ETN) som är "lån" som följer ett index likt en fond. Till skillnad från en fond så äger inte en ETN de underliggande tillgångarna utan det egentliga värdet är om banken som gett ut det kan betala tillbaka summan. Det finns även ETNer med hävstång som Spartacus går igenom väl här. Jag skulle behöva djupdyka mer innan jag investerar i ETNer även om en korg av ETN verkar vara bättre än att försöka hitta i ETN djungeln.

BDC
BDCer ligger mer nära till hands, som nämndes ovan så har priset på BDCer gått ner kraftigt vilket är trevligt för investerare som söker undervärderade bolag. Efter finanskrisen så tillkom reglering som gjorde att man som bank inte kunde investera i mindre bolag då det är förknippades med högre risk. I USA gjorde detta att marknaden för finansiering av små och medelstora bolag ökade kraftigt. Finansieringen kommer från så kallade Buisness Development Companies (BDC). BDCer drivs ofta som CEFs vilket gör att förvaltningskostnaden och incitament för förvaltaren är bra att hålla koll på. Tex har Prospect Captial Corporation (PSEC) 2% förvaltningsavgift och varje procent över 7% i utdelning får de extra för. Andra faktorer att ha hänseende till är utdelningstäckning, extra utdelningar och främst NAV ökning då det kan visa vägen för utdelningsökningar. BDC känns som det som är närmast vanliga aktiebolag även om det är lite andra faktorer man kollar på. Har läst på en del om BCDer och tänkte skriva lite mer ingående om dem i framtiden.

MLP
Master Limited Parternship (MLP) är likt REITs att de måste distribuera 90% av intäkterna för att inte behöva betala bolagsskatt som man vanligtvis skulle behöva göra. Istället för att investera i byggnader så investerar man i energikällor där olja och gas är den vanligaste källan. Det innebär även vissa skattefördelar för de som bor i USA men det är ganska stökigt och för Svenskar gäller vanlig källskatt. Vid bedömning av en MPLs förmåga att ge utdelning använder man Distributable Cash Flow (DCF). Problemet med DCF är att det inte finns någon standard vilket gör att investerare såväl som bolag får bestämma själv hur den räknas ut vilket man ska vara varsam med när man investerar i MLPs.

Ser ni att andra tillgångslag har en plats i portföljen? Äger ni några själva?

2014-07-16

Avkastningskrav och Avkastningsnivåer


Det finns flera olika avkastningsnivåer och olika investerare stävar efter olika nivåer.

Första nivån - Sparkonto
Jag hade själv 0.75% ränta i ett sparkonto innan jag började investera. Är man lite smartare finns det nu 1.6% rörlig och upp till 2% om man låser i ett år. Vill man kunna komma åt pengarna under året kan man periodisera sparandet. Alltså att varje månad låsa en tolfte del av sitt kapital i ett år. På detta vis har man varje månad tillgång till en del av sitt kapital. Sparkonto nivån är den första nivån jag ville slå vilket jag knappt gjorde första halvåret. Just nu slår denna nivån inflationen men det har inte varit ovanligt att man tappat köpkraft genom att ha pengarna på kontot. Som jag gjort senaste 5 åren.

Andra nivån - Index
Andra nivån är indexsparande som historiskt legat runt 6-7% för OMXS30 såväl som S&P500. Det blir närmare nedre intervallet då man förmodligen inte skulle ha en fond endast i det egna indexet, gick igenom en möjlig fondallokering här. Utdelande bolag gör att det inte krävs alltför stor kursutveckling för att nå 6-7% så bara man ser till att bolagen kommer kunna fortsätta dela ut i framtiden bör det vara hyfsat lugnt. Vill man ha så stor avkastning som möjligt så kanske man inte kan köra "buy and hold"-strategi med en stor knippe utdelande bolag men man kommer få en om inte bra, en helt okej avkastning. Får jag 6-7% blir jag helt klart nöjd. Det är redan 7 gånger mer än vad jag fick på räntekonto. Jag har dessutom letat bolag med något högre utdelning för att nå övre intervallet av 7%. Även om börsen skulle gå dåligt. Så länge mina bolag kan bibehålla nuvarande utdelning så kommer jag få 7% oavsett kurspriser.

Passande nog skrev Jordholmen ett närliggande inlägg som är högst relevant. Främst i form av att vid de höga nivåer som index ligger vid för tillfället bör man inte förvänta sig den historiska ökningen som aktier tidigare givit och att 4-5% kanske är en mer rimlig avkastning. Vilket fortfarande är helt ok. 3% över inflationsmålet och 5% över dagen inflation. Med andra ord ökar ens köpkraft för varje år som går.

Tredje nivån - Överavkastning
Även om det finns mindre att hämta från ett högvärderat index sett till historiska värden så kan man som individuell investerare uppnå överavkastning bla. genom att sålla bolag genom att ställa högre avkastningskrav. Detta gör delvis att potentialen eller sannolikheten till överavkastning ökar då dessa bolag är lägre värderade i förhållande till vinstnivå och utdelningsnivå. Ett högre avkastningskrav ger också en annan viktig aspekt i form av en säkerhetsmarginal. Köper man ett bolag som har en uppskattad avkastning på 7% så får man delvis mediokert resultat men även en större risk för för nedsida.

Jag sätter själv ett avkastningskrav på större stabila bolag med viss tillväxt på 11%. Har de ej tillväxt vill jag ha en mer procentenhet, har de kraftig lönsam tillväxt försvinner en procentenhet. Lika så lägger jag till några procentenheter på svårförstådda bolag eller bolag som kan vara känsliga just för att få en extra säkerhetsmarginal.

Vad sätter ni för avkastningskrav? Finns det fler nivåer?

2014-07-13

Ett år på börsen

Det har nu gått ett år sedan jag började handla på börsen. Startkapital var 130tkr och aktie/fond/sparkonto kvoten låg på 30%/60%/10%. Idag är 100% aktier och det egna kapitalet ligger på nästan 240tkr. Sedan start har jag sparat 66tkr vilket i snitt är 5500 i månaden vilket jag är väldigt nöjd över då jag var utan inkomst under hösten, jag var även utan utgifter vilket hjälpte.

44tkr av ökningen av det egna kapitalet är avkastningen från börsen där 12000 (27%) av avkastningen är från utdelningar och 9000 (20%) är realiserad vinst. Resterande avkastning (53%) är orealiserad. Det trevliga med utdelningar är hur jag hade tagit hem 12000 även om börsen surnat till.

Enda aktien från "start" som är kvar i portföljen är TeliaSonera. Swedbank åkte nyligen ur och AstraZenica och Axfood som var med i startportföljen såldes alldeles för tidigt. New Wave och Industrivärlden, samt Sandvik var också tidiga innehav. Vilket i efterhand var ganska vettiga innehav. Jag började med att ta små positioner som jag har för vana att göra med nya instrument. Vilket visades vara bra efter små avgreningar till certifikat och lite mer volatila aktier.

Jag hade ganska dålig tajming när jag började då jag började den förste juli 2013. Problemet var att jag började med 10tkr och index steg 7%. Sedan sattes resten av kapitalet in. Sedan har jag långsamt över ett år avverkat samtliga fonder till fördel för aktier. Det var i efterhand ett bra beslut att ha en del i fonder medan jag lärde mig samt handla i mindre poster. Detta slutade med att jag tex. köpte Telia tre gånger för att komma till nuvarande post på 220 aktier. Det motsvarar ungefär vad ett köp är idag då courtaget gick på runt 1% av kostnaden vilket syntes väldigt tydligt i avkastningen och det GAV man fick.

Så här ser utvecklingen ut för första året på börsen:
.
Jag tycker allt efter årsskiftet är mer representativt då jag fattade mer vad jag höll på med. Sedan blir man mindre stolt att det gått så bra när det verkar vara allmän tjurrusning till aktier. Även om jag träffat några vinnare vid rätt tillfälle (läs Protector (+100%), Statoil(+40%) och Fortum(+20%).

Jag kommer fortsätta leta bolag med hög utdelning, tillväxt och säkerhet även om jag tummat lite på det sistnämnda till favör till det förstämda. Awilco är fortsatt det enda bolaget som jag är osäker på om de klarar en större allmän smäll. Den låga värderingen och höga avkastningen gör det dock till ett än så länge trevligt innehav. Jag är fortsatt optimistisk inför 2014 och även början av 2015 och kommer fortsätta investera regelbundet i för det mesta utdelande aktier.

Hur var era första år på börsen?